10 fakta om den kanadensiska dollarn

Kallad ”loonie” har den kanadensiska dollarn en framträdande roll både nationellt och internationellt. Från sina koloniala rötter till sin plats på valutamarknaderna, har den många fascinerande sidor.

Skriver du en artikel om den kanadensiska dollarn eller är du bara nyfiken? Här presenterar vi tio intressanta fakta om Kanadas officiella valuta.

Sammanfattning:

• Historiska och koloniala rötter: Den kanadensiska dollarn härstammar från byteshandel och tidig användning av spelkort som provisorisk valuta på 1600-talet, innan den blev officiell med konfederationen 1867.

• Tätt band med den amerikanska dollarn: Införd 1858, byggde den kanadensiska dollarn på det amerikanska systemet med decimalindelning, vilket underlättade handeln med USA.

• En ”petrodollar” kopplad till oljepriset: Eftersom Kanada är beroende av oljeexport, följer valuta kursen ofta världsmarknadens oljepriser.

• Modern och innovativ valuta: Kanada var tidigt ute med polymer-sedlar, som är mer hållbara, säkra och miljövänliga, och de har taktila inslag för synskadade.

• Kulturell symbol och särpräglad design: Den kanadensiska dollarn kallas loonie på grund av loon‑fågeln på enkronan, och sedlarna hyllar nyckelfigurer och nationella symboler med en modern, vertikal design.

1. Kanada använde en gång spelkort som valuta

De första invånarna i Kanada bytte resurser som koppar och bäverpäls, och franska nybyggare började använda mynt efter att Québec grundades 1608.

1685 började myndigheterna använda spelkort som provisorisk valuta vid en brist på pengar. De gick att växla in mot riktiga pengar när nya leveranser kom. Första emissionen skedde den 8 juni 1685, följt av en andra i februari 1686. Allmänheten accepterade systemet, men regeringen avfärdade det snabbt som för lätt att förfalska.

Ytterligare en emission skedde 1690, vilket ledde till inflation på grund av överflöd. Myndigheterna började avveckla systemet, och år 1771 förlorade valutaformen helt sin status.

Källa: Bank of Canada

2. Den koloniala bakgrunden till den kanadensiska dollarn

Under den tidiga kolonisationen cirkulerade många olika valutor i Kanada. Beroende på koloni användes pund, franc, portugisiska pengar, spanska mynt, latinamerikansk valuta samt pengar från Mexiko, Peru och Colombia.

De flesta kolonier följde dock det brittiska systemet, som Storbritannien försökte införa efter 1760, men det passade dåligt för lokal handel.

Under 1850‑talet infördes de första kanadensiska dollarna. År 1858 antogs de i flera provinser, och efter konfederationen 1867 blev den kanadensiska dollarn successivt landets officiella valuta.

Källa: Bank of Canada

3. Den kanadensiska dollarn baserades på US‑dollarn

Eftersom USA har varit och är Kanadas viktigaste handelspartner, följde den kanadensiska dollarn det amerikanska mönstret. Kolonipunden byggde på shilling och pence, men 1858 infördes ett decimalsystem med 100 cent per dollar.

Flera mynt infördes:

• 1 cent i brons
• 5 cent i silver
• 10 cent i silver
• och 20 cent i silver.

20‑cent‑myntet togs emot dåligt eftersom det liknade det amerikanska 25‑cent‑myntet. Det fasades ut och ersattes av ett kanadensiskt 25‑cent‑mynt från 1870.

4. En valuta påverkad av oljepris

Oljeexport står för en betydande del av Kanadas ekonomi. År 2014 utgjorde den cirka 15 procent av landets totala export.

En studie från Yale visade att USD/CAD‑kursen följer oljeprisets fluktuationer. Exempelvis kan ett oljepris uppåt med 10 procent leda till en värdestegring på 3 procent för den kanadensiska dollarn mot US‑dollarn.

Därför kallas valutaformen ofta ”petrodollar”.

5. Kallas ”loonie”

Enkan som symbol för Kanada är vida känd, med en loontolmodellerade av common loon‑fågeln som flyter på en sjö. Det är efter denna fågel (loon på engelska) som myntet fick sitt smeknamn loonie när det lanserades 1987.

Bilden designades av djurkonstnären Robert‑Ralph Carmichael.

Tvåkronan kallas toonie, en blandning mellan two och loonie.

Källa: Mint.ca

6. Sedlarna är tillverkade av polymer

Kanada var ett av de första länderna som gick över till polymer‑sedlar.

Detta material, vanligt i exempelvis kläder och förpackningar, har flera fördelar:

• Polymer‑sedlar är mer säkra och svårare att förfalska
• De håller cirka 2,5 gånger längre än bomullspappersedlar och är mer miljövänliga – de kan återvinnas.
• Deras längre livslängd gör dem till ett mer miljövänligt alternativ. De kan också återvinnas, vilket minskar deras ekologiska påverkan.

Källa: Bank of Canada

7. Bland de första att avskaffa enkronorssedeln

1989 slutade Kanada trycka enkronorssedlar. Beslutet grundade sig på flera orsaker:

• papperssedlar är mer sköra och kostsamma på sikt: en sedel kostar 5 cent att trycka och håller cirka nio månader, medan en enkrona kostar 12 cent och håller cirka 20 år.
• Dessutom fastnade sedlar i buss­automater.

Den 1 januari 2021 avskaffades officiellt sedlarna på 1, 2, 25, 500 och 1 000 dollar som inte tryckts på årtionden.

Källa: Radio‑Canada

8. Flytande valutakurs

Vid starten hade den kanadensiska dollarn en fast valutakurs. Men på 1950‑talet granskades detta, då dollarn försvagades och stora kapitalinflöden kunde orsaka inflation.

Regeringen valde då att införa flytande kurs, vilket innebär att valutans värde bestäms av utbud och efterfrågan på valutamarknaden.

Källa: Bank of Canada

9. Sedlar anpassade för synskadade

Kanadensiska sedlar innehåller särskilda funktioner för att hjälpa blinda och synskadade att känna igen valören.

I serien ”Canadian Journey” finns taktila markörer i övre högra hörnet, framtagna i samråd med synskadade i Kanada. Färgval och kontraster är valda för att underlätta användning.

Dessutom tillhandahåller Bank of Canada kostnadsfritt en handhållen enhet för att identifiera sedlar.

Källa: Numicanada.com

10. Utformningen av de kanadensiska sedlarna

Flera serier av sedlar har släppts, med porträtt, landskap, djur och symboler från landet. Den nuvarande serien, kallad “Frontiers”, lanserades mellan 2011 och 2013:

• 5‑dollarsedeln, blå, visar Sir Wilfrid Laurier, den första fransktalande premiärministern. Baksidan visar kanadensisk rymdrobotik.

• 10‑dollarsedeln är lila och föreställer Sir John A. Macdonald, Kanadas första premiärminister. Baksidan visar den transkontinentala järnvägen.

• 20‑dollarsedeln är grön, med drottning Elizabeth II på framsidan och Vimy‑minnesmärket på baksidan, till minne av kanadensiska soldater från första världskriget.

• 50‑dollarsedeln är röd och avbildar premiärminister William Lyon Mackenzie King. Baksidan visar isbrytaren CCGS Amundsen.

• 100‑dollarsedeln är brunaktig och har Sir Robert Borden, premiärminister under första världskriget, på framsidan. Baksidan innehåller medicinska symboler – EKG, mikroskop, insulinflaska och forskare.

Under 2018 släpptes en ny vertikalt orienterad 10‑dollarsedel med Viola Desmond, en svart kanadensisk medborgarrättsaktivist, och baksidan visar det kanadensiska museet för mänskliga rättigheter. Framtida sedlar kommer att följa samma vertikala designstil.

Källa: Bank of Canada Museum