10 fakta du bör känna till om den amerikanska dollarn

Den amerikanska dollarn är en av världens mest inflytelserika valutor. Förutom att vara den mest använda valutan globalt – som betalningsmedel, värdebevarare och internationell räkneenhet – sträcker sig dess påverkan långt bortom USA:s gränser.

I denna artikel förklarar vi allt du behöver veta om den amerikanska dollarn: dess historia, dess roll på den internationella arenan och många andra fascinerande fakta.

Sammanfattning:

• Den amerikanska dollarn används långt utanför USA, antingen som officiell valuta eller parallellt med lokala valutor i många länder och territorier runt om i världen. Denna utbredda användning speglar dess stabilitet och centrala roll i den globala ekonomin.
• Dollarn är världens främsta reservvaluta och står för cirka 58–60 % av de globala valutareserverna, en position den fick efter andra världskriget genom Bretton Woods-avtalen. Euron ligger långt efter med omkring 20 %.
• Dollarn dominerar valutamarknaden och är involverad i nästan 88 % av alla globala Forex-transaktioner, med dagliga volymer som överstiger 6,6 biljoner dollar. De mest handlade valutaparen är EUR/USD, USD/JPY och GBP/USD.
• Termen ”dollar” härstammar från den europeiska thalern från 1500-talet, medan $-symbolen tros vara inspirerad av spanska åtta-reales-mynt som användes i de amerikanska kolonierna. Dessa ursprung belyser den europeiska historiska bakgrunden till den amerikanska valutan.
• Amerikanska sedlar är både hållbara och unika: tillverkade av en blandning av bomull och linne kan de vikas över 8 000 gånger, och deras livslängd varierar kraftigt beroende på valör. 1-dollarsedeln, som är den mest använda, är också den minst säkra men förfalskas sällan.

1. Den amerikanska dollarn används långt utanför USA

Den amerikanska dollarn är inte bara USA:s officiella valuta – dess användning sträcker sig långt bortom landets gränser. Den förekommer i flera länder, antingen som officiell valuta eller som lagligt betalningsmedel tillsammans med den lokala valutan.

Länder som för närvarande använder USD som officiell valuta inkluderar:

• USA, utgivande land sedan 1972
• Panama, sedan 1904, parallellt med den panamanska balboan
• Östtimor, sedan 2000
• Ecuador, sedan 2000
• El Salvador, sedan 2001
• Palau, Marshallöarna och Mikronesiens federerade stater (inom ramen för friassociationsavtalet)
• Brittiska Jungfruöarna och Turks- och Caicosöarna
• Zimbabwe, tillsammans med andra valutor

Flera andra territorier använder den amerikanska dollarn parallellt med sin officiella valuta på grund av politisk eller administrativ status, till exempel:

• Puerto Rico
• Guam
• Amerikanska Jungfruöarna
• Amerikanska Samoa
• Nordmarianerna
• Kambodja
• Barbados
• Costa Rica
• Caymanöarna
• Guatemala

Källa: Lista över länder som använder den amerikanska dollarn globalt (Stripe.com)

2. Världens främsta reservvaluta

Den amerikanska dollarn står för cirka 58–60 % av de globala valutareserverna, vilket gör den till den främsta referensvalutan för banker, finansinstitut och internationell handel. Den blev den dominerande reservvalutan efter andra världskriget genom Bretton Woods-avtalen och ersatte då det brittiska pundet.

Som jämförelse ligger euron på andra plats med omkring 20 % av de globala reserverna. USD är alltså överlägset världens ledande valuta.

Källa: Den amerikanska dollarn som global reservvaluta (Vie-publique.fr)

3. De flesta Forex-transaktioner involverar USD

Den amerikanska dollarn är den mest handlade valutan på Forex-marknaden. Den ingår i den stora majoriteten av valutapar och är involverad i cirka 88 % av alla globala Forex-transaktioner. År 2022 handlades nästan 6,6 biljoner dollar per dag.

De vanligaste valutaparen är EUR/USD, USD/JPY och GBP/USD.

Källa: Världens mest handlade valutor (Capital.com)

4. Ordet ”dollar” kommer från den europeiska thalern

Namnet ”dollar” härstammar från thalern, ett silvermynt från nordvästra Böhmen i början av 1500-talet. Thalern spreds snabbt över Europa och västvärlden. Under kejsarinnan Maria Teresia av Österrike bar mynten hennes porträtt, vilket ökade deras popularitet.

Även om Österrike upphörde med präglingen efter hennes död fortsatte Spanien att distribuera silvermynt i de amerikanska kolonierna. Efter självständighetsförklaringen 1776 valde Alexander Hamilton att anta namnet ”thaler” för USA:s officiella valuta. Med tiden utvecklades uttalet till ”dollar”.

5. Ursprunget till $-symbolen

Det exakta ursprunget till $-symbolen är osäkert, men den mest sannolika förklaringen är att den härstammar från spanska åtta-reales-mynt, som användes i USA:s tidiga monetära system fram till 1793. Dessa mynt avbildade Herkules pelare omgivna av banderoller.

$-symbolen tros representera pelarna och den slingrande S-formen från banderollerna.

6. Livslängden för amerikanska sedlar

En sedels livslängd varierar beroende på material och hur ofta den cirkulerar. I genomsnitt gäller att:

• En 1-dollarsedel håller i drygt 7 år
• En 100-dollarsedel kan hålla i nästan 24 år

Källa: How long is the lifespan of U.S. paper money? (FederalReserve.gov)

7. Amerikanska sedlar kan vikas över 8 000 gånger

Amerikanska sedlar består av 75 % bomull och 25 % linne, vilket gör att de kan vikas mer än 8 000 gånger utan att gå sönder – cirka 20 gånger mer än vanligt papper.

8. Världens dyraste sedel

1 000-dollarsedeln ”Grand Watermelon” (1890–1893) är mycket eftertraktad bland samlare. Smeknamnet kommer från formen på nollorna på baksidan, som liknar vattenmeloner.

I januari 2014 uppskattades dess värde till 3 290 000 dollar (~2 721 000 euro) – ett rekord som fortfarande står sig.

Källa: De 5 dyraste sedlarna i världen (Cnews.fr)

9. Den mest använda sedeln i USA

1-dollarsedeln är den mest tryckta och använda sedeln i USA och är avgörande för dagliga transaktioner. Den höga cirkulationen förkortar dess livslängd till endast 5–7 år. Dess design har knappt förändrats sedan 1963, vilket gör den omedelbart igenkännbar.

10. 1-dollarsedeln är den minst säkra

Till skillnad från sedlarna på 5, 10, 20 och 100 dollar saknar 1-dollarsedeln säkerhetstråd och hologram. Anledningen är enkel: kostnaden för sådana säkerhetsdetaljer skulle överstiga sedelns nominella värde. Det kostar cirka 5–6 cent att producera en 1-dollarsedel.

Trots detta förfalskas den sällan, eftersom den potentiella vinsten för kriminella är mycket låg.